Det blev ett träningläger i New York

Vi, jag och Eva, håller på att packa ihop det sista i lägenheten inför avresan tillbaka till Sverige i kväll. De flesta som åker till NYC gör nog det för att shoppa, äta och dricka gott och kolla in staden i allmänhet. Det har vi också gjort (även om shoppingen inte blev så mastig som vi hade hoppats på). Men för oss har dessa dagar i NYC även varit som ett träningsläger. En väsentlig skillnad när man dock är i NYC och när man är på träningsläger, är ju att vi har ju inte direkt vilat mellan passen...


Onsdag kväll (i hagel och snöstorm): 6 km

Torsdag: morgonjogg 10 km, kvällspass 7 km

Fredag: morgonjogg 10 km

Lördag: morgonjogg 10 km, kvällspass 7 km

Söndag: morgonjogg 10 km, kvällspass 6 km

Måndag: morgonjogg 10 km och nu ska vi åka hem.


Totalt 76 kms löpning. Samtliga pass i Central Park. Samtliga pass tillsammans med Eva. Samtliga pass i sub 5 fart. Inte konstigt att man är sliten...

5km tävling om en vecka??

16km Yay!!


Lena i New York och jag är i San Diego.. nästan grannar... om inte annat på rätt sida av Atlanten :-)
I torsdags sprang jag mitt första långlopp även om jag borde springa 3 mil så sprang jag 16km.  Jag känner att man inte har sprungit denna sträcka på över 7 veckor, flåset är inte ok och benen kändes som om dom var ute och sprang 3 mil....

Jag klarade det utan någon smärta!!  Men var stel och på väg till kramp men det är ju ingenting...  efteråt blev det isbad och senare ett Epsom salt bad och stretching.

Imorgon bitti planerar jag satt springa 12-14 miles, runt 2 mil med SDTC. Är på väg till deep tissue massage och ikväll blir det mera foamrullning och stretchning. Sen är det bara tuta och köra!!

På måndag är det tre veckor kvar till Boston....


I dag är det söndag och med facit i hand så gick det ortoligt bra att springa 22.5 km igår. Yippee!!!   Lite ångest får man ju, men jag tänker inte längre stressa. Jag vet att jag kommer att klara att springa 42km om tre veckor. Det viktigast just nu är att inte bli skadad igen och att komma i mål.
Denna vecka så planerar jag att springa 12km terräng i morgon,  track tisdag, ca 2 mil torsdag och min långa runda lördag är 26km. På söndag skall jag tävla i Carlsbad 5000 --- men det är en annan historia....

Bara så du vet - Central Park är kuperat

Svårt att packa när man ska till New York är det ju av flera anledningar. Man vill ju köpa lite saker (maken, titta bort nu) eller kanske en hel del och då vill man ju givetvis minimiera sin ursprungspackning. Ett annat faktum är att vädret i New York är minst sagt nyckfullt. Inget konstigt med hagel, snö och minusgrader ena dagen och sol och 15 plusgrader någon dag senare.

Hur som helst, landade igår eftermiddag och så här klockan 8 på morgonen lokal tid, så har redan två pass avverkats. Gårdagens kvällspass á 7 km löpning var en nästan utomkroppslig upplevelse där det låga energiintaget (man blir ju inte direkt mätt på flygplansmat) och hagletstormen (!) gjorde det hela till en minst sagt oväntad upplevelse.

Morgonpasset bjöd på 10 km löpning i ett snöklätt Central Park. SubZero tightsen på tillsammans med de två långärmade tröjorna blev perfekt och jag och Eva drog iväg på passet. Två saker. Morgonpass är sega och Central Park är kuperat. Så är det. Så är det.

Good on paper, terrible on grass...

är ett uttryck som oftast används när det gäller fotbollsspelare och övergångar, men det används ju även när saker inte riktigt blir så bra som det skulle kunna bli. Så var förra veckan. Tjänsteresa till Teneriffa, boende på en femstjärnig resort och två timmar mellan sista mötet och middagen, gott om tid för att hinna springa (speciellt när man inte kan springa så långt...)
Över till "the grass" delen. Resorten var fin, se ovan. Men... den låg i ett otillgängligt område, så det fanns inga vanliga vägar att springa på (endast huvudvägen som går runt Teneriffa och den springer man INTE på). Så istället så fanns det världens backigast golfbana och utanför den fanns en väg för golfbilarna och den fick helt enkelt bli min träningsplan.


Det ser inte så backigt ut på bilderna, men det var det...

Att springa backe är inte det bästa när man läker en stressfraktur i framfoten. När backen är ganska exakt 3 km, så kunde i alla fall jag hålla mig för skratt. Kan även meddela att man får träningsvärk att springa nerför...
Till slut så tog jag min tillflykt till hotellgymmet. Löpband, inte det roligaste, men de sviker inte, så äntligen lite riktig löplycka!!

Vårlopp!

Nu verkar det som att våren börjar så smått att komma till Sverige. Så underbart!!  När jag bodde i Göteborg och var medlem i ÖIS Friidrott ,var jag alltid funktionär vid vätskekontrollen på Premiärloppet i Skatås början av April.  Vissa år var det strålande sol och full vår, medans andra år  försökte vi hålla oss varma i snö och minusgrader.  Man vet aldrig i April.... men hur underbart är det inte att komma ut och springa ett av dom första loppen på året!

Nu arrangerar Fortum Ljusruset i Stockholm den 14 april.  Detta ett fantastiskt tillfälle att komma ut och springa för en bra orsak. Vi behöver alla göra en insats för att öka säkerheten och tryggheten runt våra löparslingor.

 Fortum, Stockholms Stad och Svenska Friidrottsförbundet startar en satsning på att öka möjligheterna till motion året runt genom att bättre belysning. Första steget inom konceptet Ljusruset arrangeras ett lopp där tre motionsspår tävlar om bättre och effektivare belysning.
Genom att delta i loppet kan vem som helst hjälpa till att lysa upp något av slingorna Älvsjöspåret, Grimstaspåret i Hässelby eller Granholmspåret i Järva. Ambassadörer för respektive lopp är Yannick Tregaro, systrarna Kallur och Mustafa Mohamed. Dessutom uppmuntras alla att ge tips om andra rundor genom att man kan nominera ett motionsområde man vill ska bli ljusare och tryggare.
Spring för ett ljusare, tryggare och mer hälsosamt Stockholm – delta i Ljusruset den 14 april!
Det är gratis att delta och anmälan görs på: www.fortum.se/ljusruset

Kom och spring Ljusruset 14 April






Jag har sprungit många mil i Slottskogen så att se denna video ger mig många goa' minnen... måste absolut springa där i sommar.  Yannick och jag tränade för ÖIS samtidigt.  Super kul att se hur duktig han har blivit!!

I'D RATHER BE RUNNING

Som min bil säger.... 


Jag springer hellre än..., jag springer hellre än... Löpning för mig är som många andra en livstil.  Något som är nödvändigt för att må bra.  När man har kommit över tröskeln och att det inte längre är ett måste utan en vana och ett välbefinnande, då har man lyckats!!

Många som inte har kommit över tröskeln och upplvet "Runners High" kan aldrig riktigt förstå känslan och lyckan att kunna gå ut och springa några mil utan större ansträngning.  När det inte är så jobbigt längre, benen rör sig i samförstånd med andningen, armarna är avslappnade och tankarna är klara. Att vara i total samförstånd med kropp, själ och tanke är total lycka! ... det är anledningen till att jag springer hellre än....

Lycka för mig är att springa tidigt på morgonen...